Under veckoslutet diskuterade jag om saken med Adam. Idag fick jag ge en kram och fick ett leende och en glad pojke hela vägen hem. Hemma sa jag åt Adam att jag blev glad som en sol av att han var glad då jag kom och hämta dom. Han svarade med att berätta att han blev glad som ett moln.
Jag tycker det var en super beskrivning, speciellt som man såg att han i början lite tvingade fram samarbetet och kämpade med den goda minen.
Dåligt humör smittar nog av sig så himla lätt och det är helt rätt att inte låta barnen ha en som slasktratt bara för att de är...tja, barn. Dessutom så märker man ju på Adam att han helt greppade din point och förstod vad du menade och ville ta ansvar för sin egen bit av situationen. :)
SvaraRaderaIdag sa han redan då vi kom hem att han är glad som en stjärna - vi går alltså mot ljuset :)
Radera