På söndagen såg vi på landet en fet orm. Den låg på vägen från stranden till huset och Antony märkte den då han gick förbi den. Jag hade redan gått förbi och ropade "kom snabbt hit!". Till Adam som var 10m efter och inte ännu gått förbi den ropade jag "gå bakåt till momi", som kom gående efter Adam. Adam fick panik och rusade mot mig - och ormen - famlandes upp för backen så han nästan föll rakt på ormen, då han inte såg var den låg. Jag skrek helatiden högre och var i panik och chock jag också.
Nå, allt slutade ju bra och det var en kopparorm. Men hel*#te så jag tycker illa om ormar och f#n så jag efteråt var störd på att jag inte kunde hålla mig lugn. Mannen fick länge lugna ner Adam och prata med honom för att han ska våga gå utanför huset på lande i sommar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar