Att ge upp tutten (HÄR) gick förvånansvärt lätt för Adam, som är 2år 10mån. Jag stressade mycket för det och var osäker på om JAG var färdig för det.
Jag har själv haft tutt till 4-åring och har inte fel på tänderna eller andra fysiska eller psykiska trauman. För MIN del sku mina barn ha fått ha tutt också längre. Jag har bara kännt sånt tryck från samhället att sluta med tuttflaska och sluta med tutt. Blöja förstår jag, då det är ovänligt för miljön, men VEM stör det om mina barn har tutt eller dricker ur tuttflaska hemma ännu efter 3år? Slutade med tuttflaska med båda vid 2-års ålder - eftersom det rekommenderades av rådgivningen. Adam har inte druckit mjölk sen dess. Sku ha varit skönt att göra det mer efter barnets behov.
Men att bli av med tutten alltså, det gick superlätt - han var själv färdig för det. Första kvällen grät han av sorg en stund, men lyssnade på prat om hur glad ekorrbabyn blivit (ingen raivare som jag varit rädd för). Jag är glad för att det gick så att initiativet var hans, men mycket mycket vemodig över att ingen i familjen mera har tutt...
Klippte bort gummidelen på en annan gammal tutt och frågade Adam om han vill ha den på kvällen att fingra på - vilket han ville.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar