Trots

Har idag av en viss orsak googlat lite tips om hur man ska hantera trots... Här under är en blandning citat som jag kännde mig få stöd av.


babycenter
Trots är ett tecken på utveckling och att ditt barn känner tillräckligt mycket trygghet för att vilja göra saker själv.

Margit Ekenbark, barnpsykolog (familjeliv)
Haha, denhär kommentaren låter helt galen men förstår den så bra.
... bytte kläder kvällen innan och hon fick sova i de istället för pyjamas och så slapp vi påklädning helt och hållet på morgonen.

Malin Alfvén barn- och familjepsykolog - skönt att läsa
Det är framför allt viktigt att man faktiskt agerar. Det går inte alltid att hålla på alla regler och rutiner, och ofta blir det konflikter och ilska kring det. Kom ihåg att det inte är tabu att bli arg som förälder. Med yngre barn gäller de vanliga verktygen i uppfostran - tjat, hot och mutor.

Bråttom blir omöjligt: Att inte vilja klä på sig på morgonen, fast det är bråttom, är en övergång från en aktivitet till en annan, vilket barn ofta har svårt för. Står barnet och skriker, klä på det ändå. Är det helt omöjligt, ta barnet under armen och bara gå. Det går också att göra påklädningen till en lek - man kan till exempel sätta en äggklocka och se vem som blir klar först, klockan eller barnet. En rolig tävling mot klockan och inte föräldrarna.

Vägrar allt:  Barnet bara skriker nej, vid till exempel tandborstning. Då är det viktigt att tillsammans ändå genomgå proceduren. Det är också viktigt att alla vuxna i familjen, har samma regler - nu borstar vi tänderna, oavsett. Man kan, till expempel, behöva hålla i barnet tills det är gjort.

psykologiguiden - hjälpande text
Trotset behövs och det är positivt eftersom det leder till mognad och utveckling. När barnet plötsligt tvärvägrar och bär sig illa åt är det lätt att vi som föräldrar tycker att vi har misslyckats. En del barn är alldeles ovanligt trotsiga, envisa, krävande och utmanande. De barnen är inte sällan tidigt utvecklade och är starka, fantasifulla och begåvade. De utmanar ständigt sina föräldrar (men brukar vara lätta att ha att göra med på dagis). Därför är det svårt och slitsamt att vara föräldrar till dem. Periodvis kan de skapa kaos och förtvivlan i familjen och de kräver ett extra starkt motstånd.

Ett trotsigt barn behöver motstånd. Det är inte fel att våga sätta stopp, bli arg och hindra barnet. Det är tvärtom viktigt, genom att ge motstånd hjälper vi barnet framåt i utvecklingen.

Mitt i en intensiv trotsperiod känns det som att den aldrig kommer att ta slut. Men den tar slut och ofta följs trotsperioden av en ovanligt lugn period.

Det är svårt att vara lugn och konsekvent när det stormar som värst. Det är naturligt att man som förälder växlar mellan att hota, skrika, straffa, övertala, gråta och muta. Det mår barnet inte dåligt av.

Det kan vara lugnande och tröstande att prata med andra föräldrar med barn i samma ålder.

mll - bra text och råd
Uhmaikä liittyy lapsen tarpeeseen itsenäistyä ja hallita erillisyyttään vanhemmista. Itsenäistyminen on voimakkainta kaikkein lähimmästä ihmissuhteesta, tavallisimmin äidistä. Kun uhmaikäinen kiukkuaa äidilleen, mutta käyttäytyy sopuisasti päiväkodissa ja mummolassa, kyse ei ole äidin huonommasta kasvatustyylistä, vaan suhteen läheisyydestä.

Ota lapsi tarvittaessa syliin ja pue haalari päälle. Lapsella ei ole turvallinen olo, jos hänelle sysätään liikaa valtaa ja vastuuta.

Vältä epämääräisiä käskyjä, kuten ”Käyttäydy kunnolla.” Kerro sen sijaan konkreettisesti mitä toivot lapsen tekevän: ”Syö voileipä pöydän ääressä.”

Kerro: ”Nyt on aika lähteä kotiin puistosta” sen sijaan, että kysyt ”Lähdetäänkö jo kotiin puistosta?”

Uhmakirja, Psykologi Malin Alfvén ja toimittaja Kristina Hofsten
Kirjaan on ripoteltu vanhempien omin sanoin kertomia kokemuksia elämästä uhmaikäisen kanssa. Lukija saa mahdollisuuden samaistua noihin raivostuttaviin – ja samalla välillä hullunkurisen koomisiin – tilanteisiin, jotka ovat jokaiselle pikkulapsen vanhemmalle tuttuja. Aidon elämän tarinat palvelevat hyvin tarkoitustaan vertaistuen tuojana. Kirja ei tarjoa yhtä tiettyä kasvatuksellista toimintatapaa känkkäränkkätilanteisiin tai poppakonsteja hermojenhillintään. Se ei siis ole “tee näin, kun lapsesi saa itkupotkuraivarin” –opas, vaan enemmänkin tukea ja selityksiä tarjoava, vanhemman huolia huojentava tsemppauskirja.

Annaliisa Heikinheimo, psykologi ja vaativan erityistason perheterapeutti (vau.fi)
Uhma on raskasta aikaa vanhemmille, mutta samalla se on elintärkeä vaihe lapsen persoonallisuuden kehityksessä.